Cindys blogg

Hejsan! Hur går det? För mej går det jättebra! HIHI. Jag har haft problem med att sova och har inte orkat läsa ordentligt på länge. Men det är okej. Har haft så mycket roligt på gång. Det är verkligen inte tråkigt att sitta i karantän, hemma. Jag städar organiserar mina grejer hemma, skriver, ringer med skype, talar i telefon med mina föräldrar och ibland med min moster. Jag har så mycket mer energi att få saker gjorda här hemma! Förr blev jag så trött av att gå på stan med min rollator och köpa mat osv, jag orkade inget då jag kom hem! Det var förfärligt... Nu är det mycket bättre. Förutom att jag har gått upp i vikt. Det är hemskt! USCHJ... Jag har ingen ångest heller nå mer! Det är sååå skönt. I flera år har jag haft hemsk ångest som har kommit och gått. Nu är det nästan borta helt! Jag är så lycklig och tacksam. Livet är gott. Jag brukar lyssna mycket på Rix MorronZoo (det gör jag också just nu), Lugna Favoriter, Radio FFH (från Frankfurt) och tittar på Cmore Sverige. Längtar

Hej... Här är jag igen. Min dator har sin ordbok inställd på engelska, så allt blir understreckat med rött då jag skriver på svenska hihi.... Då blir jag RIKTIGT orolig om jag kan stava :P HAHA! Hoppas det. Kära fd. modersmåls lärarinna, hoppas du inte blir ond på mej :) Jag tror inte det, hon är snäll. Modersmål var inte ett av mina starkare ämnen i skolan. Det var dessvärre inte finskan heller. Mitt bästa ämne var ENGELSKA! Hör och häpna haha... också MUSIK var min styrka... Nu är jag snart 40, trespråkig, pianostudent med över 500 böcker hemma... Jag har bloggar på tre språk. Hmm. Det är ganska bra. Hoppas mina lärare inte är hemskt besvikna på vad det blev av mej (inget egentligen).... Det är intressant hur ens intressen formar en. Jag har vänner som är författare, översättare, lärarinnor i språk och så klart alla möjliga andra yrken också. Men dessa yrken dras jag till. Även musik -yrken... Jag skulle vilja bli bättre igen på att spela piano. Jag lärde mej själv att spela nä

Hallå! Jag är sååå glad idag. Jag är nästan alltid glad! Men idag är jag VERKLIGEN glad :) Jag lyssnar på Harry Belafonte, dricker Pepsi Max och njuter av livet... Mina katter har det bra, jag har det bra, livet leker och allt är okej. Imorgon är det söndag, min favoritdag i veckan! Vi har faste- och vittnesbördsmöte i kyrkan, och efter kyrkan kommer 1-2 vänner och hälsa på mej. Jag har väntat tre månader på att dom skulle komma hälsa på. Nu fick jag veta att en av dem kanske inte kan komma :'( Förskräckligt! Hoppas dom kan komma ganska snart sedan på nytt, om min andra kompis nu inte kan komma... I alla fall kommer en av dem :) Så, jag har bestämt att skriva en bok om mitt liv! Tyvärr måste det bli på finska. För jag har bestämt att skicka den till Otava. Dom tar endast emot finska texter... HÖH. Men det är okej. Min finska är stark, jag har ju trots allt studerat det flera år på Universitetet... Inte borde jag vara så okompetent. Jag älskar det finska språket! Det är ju des

Hejsan! :) Jag är här igen... Jag har kommit ganska bra igång med mina bloggar igen. Det är härligt! Varför har jag nånsin haft en sån paus?!? KOKO. Nå, nu är jag back in business, så att säga. HIHI. Jo. Jag vaknade idag runt 07.30, då mina katter var hungriga. Jag brukar alltid vakna den tiden nuförtiden, med eller utan katternas hunger lol. Ännu om min klass och klassträff <3 Det var så roligt! Alla tjejer på klassen var mina kompisar, och jag var inte rädd för killarna. Oj, om jag skulle kunna gå tillbaka till skolan EN DAG och vara med min gulliga klass, det skulle vara så roligt. Alltså, så att vi alla skulle vara unga igen. HIHI. Mina bästisar i skolan var så trevliga och gulliga på vår fest och jag prata lite med alla tjejer. En gång under kvällen, for vi ca. 7-8 tjejer på toaletten tillsammans, alltså vi gick och "pudra näsan" och fnissade och pratade tillsammans. Vi var ju nästan som värsta tonåringar. HIHI. Alla var hjälpsamma och hjälpte mej då jag hade o

Hejsan! Hur går det? Jag har varit väldigt trött idag. Igår hade vi klassträff och Rosenbalen. Det är nu 20 år sedan jag var abiturient. HUH! Tänka sej! Vad hemskt... LOL. Jag är glad att jag fick gå i den skola jag gick i och att jag fick så många härliga vänner där.  Vi började med att träffas på skolan och minnas lite våra gamla goda tider på skolan. Jag kom först i gymnasiet till denna klass, jag är ett år äldre än mina klasskamrater. År 1997-1998, från augusti till april, var jag på sjukhuset. Trots detta uppbrott, kom jag tillbaka och skrev studenten. Det är en av mina finare saker jag fått gjort i mitt liv hittills. På sjukhuset sade nån läkare/pykolog (whatever) att: "Tror du att det nånsin ska bli nåt av dej?" :O Jag skickade tack-kort när jag blev student. Där fick dom! hahahaaaa!!! Det var en så bra känsla att få skicka det kortet dit. Våren 1997 gick jag ner i vikt, målmedvetet. Jag lyckades tappa ca. 13 kilo! Det var fint. Sedan på sommaren var jag på

HEJSAN! Välkommen till min första, alldeles svenskspråkiga blogg. Helt och hållet. Totalt svenskspråkig. Tyvärr har jag inte kommit att tänka på att börja denna blogg mycket tidigare. Jag har typ nio bloggar på engelska och en på finska. Inte en enda ännu på svenska. Nu ska det bli ändring på det. Jag är väl mest nervös att skriva på svenska för det är mitt modersmål och jag borde kunna det "helt perfekt" så jag vågar inte riktigt skriva... Men nu vågar jag. Vid en viss ålder blir man mer modig, slutar fundera så mycket på vad andra säger och tycker, och fram för allt, vågar göra misstag. lol. Jag har skrivit dagbok sedan min 12. födelsedag. Jag har bloggat sedan 2007 ungefär. Troligen, jo. Kommer inte riktigt ihåg. Det var länge sedan, i alla fall. Tillräckligt länge för att jag har lärt mej lite "tekniska" grejer och lite om hur jag ska hitta inspiration osv. MUSIK är bra inspiration. PEPSI MAX lite, så får man lite fart! :) Jag vet att EN av mina väninnor